Bergspräckning i Vårby – hur vatten rör sig i sprickor

Vatten i berg beter sig inte som vatten i jord. I jord sprids det ganska jämnt och rör sig långsamt nedåt; i berg rör det sig i sprickor, snabbt, och i den riktning sprickorna går.

Det får konsekvenser som ofta överraskar. Vatten kan dyka upp långt från där det kom in, det kan komma fram i en punkt som ligger högre än man förväntar sig, och en dränering som lagts efter markytans lutning kan missa det helt.

Ett bergarbete kan dessutom ändra bilden. Sprickor som öppnas eller kapas leder vatten på ett nytt sätt, och ett uttag kan både torrlägga en punkt och skapa en ny blöt sådan.

Det gör observationer värdefulla. Var det står vatten idag, var det rinner fram efter ett kraftigt regn, och var snön smälter först är information som säger mer om bergets sprickor än någon ritning gör.

Begär kostnadsfri offert →

Detta ingår

Kartläggning av var vatten kommer fram idag
Bedömning av bergets sprickriktningar där de syns
Dränering placerad efter bergets förutsättningar
Bedömning av hur uttaget kan ändra vattenvägar
Kontroll efter arbetet av var vatten kommer fram
Åtgärd om en ny blöt punkt uppstår
Besked om vad som går att förutse och vad som inte gör det

Så går det till

Observationer

Vi frågar var det står vatten och när. Det säger mer än en ritning.

Sprickorna

Där berget syns går riktningarna ofta att läsa. De styr vart vattnet tar vägen.

Dräneringen

Läggs efter bergets lutning och sprickor, inte efter markytan.

Förändringen

Ett uttag kan öppna nya vägar. Vi bedömer det men vi lovar inte att förutse allt.

Efterkontroll

Vi tittar efter första kraftiga regnet. Det är då det verkliga svaret kommer.

Bergspräckning Vårby i hela Huddinge

Snösmältningen är den bästa gratisobservationen som finns för att förstå vatten i berg, och den är tillgänglig varje vår. Där grundvatten eller sprickvatten rör sig nära markytan smälter snön tidigare än omkring, och ett mönster av bara fläckar i en snötäckt tomt ritar i praktiken upp var vattnet går. Samma sak gäller frost på hösten. Vi frågar därför alltid efter sådana iakttagelser, och de är ofta mer användbara än vad som syns en torr sommardag. Det andra är att en dränering ska följa berget och inte markytan. Det är samma princip som gäller för avvattning på en bergyta, men under mark är den ännu svårare att se: sprickornas riktning kan avvika kraftigt från både markens och bergytans lutning, och en ledning som lagts efter det man ser kan ligga bredvid den väg vattnet faktiskt tar. Där berget går i dagen går riktningarna ofta att läsa, och den avläsningen är värd tiden. Det tredje är ärligheten om vad som går att förutse. Ett uttag kan kapa en spricka som lett vatten förbi tomten i tusen år, och effekten av det går inte att beräkna i förväg. Vi säger det, och vi kommer tillbaka och tittar efter första ordentliga regnet.

Vanliga frågor

Hur rör sig vatten i berg?

I sprickor, snabbt, och i den riktning sprickorna går – inte jämnt nedåt som i jord. Det innebär att vatten kan dyka upp långt från där det kom in och i en punkt som ligger högre än man väntar sig.

Varför fungerar inte vanlig dränering?

För att en ledning som lagts efter markytans lutning kan ligga bredvid den väg vattnet faktiskt tar. Sprickornas riktning kan avvika kraftigt från både markens och bergytans lutning.

Hur tar man reda på var vattnet går?

Genom observationer. Var det står vatten efter ett kraftigt regn, var snön smälter först på våren, och var frosten släpper tidigt – det ritar i praktiken upp vattenvägarna, och det säger mer än någon ritning.

Kan ett uttag ändra vattenvägarna?

Ja. Sprickor som öppnas eller kapas leder vatten på ett nytt sätt, och ett uttag kan både torrlägga en punkt och skapa en ny blöt. Allt går inte att förutse, och vi lovar inte att det gör det.

Vad gör ni om en ny blöt punkt uppstår?

Åtgärdar den. Vi kommer tillbaka och tittar efter första ordentliga regnet – det är då det verkliga svaret kommer – och löser det som visar sig i stället för att lämna det åt er att upptäcka i november.